jag vaknar av att jag hör mig själv skrika. något har landat i mitt knä och jag är helt jävla dödsförskräckt. jag spärrar upp ögonen och stirrar på föremålet. det är min väska. bredvid mig sitter en kille i läderjacka och ler idiotiskt. han har uppenbarligen tagit sig friheten att göra plats åt sig genom att stuva om mitt bagage och lägga upp väskan i mitt knä trots att jag uppenbarligen sover djupt.
"sorry" säger han på lokal dialekt. klockan är 07.30 på en buss på väg norrut. jag sliter ut hans struphuvud och spolar ner det i toaletten längst bak i bussen.
när jag kom hem senare idag var det släckt i lägenheten. inga tecken på att det varit någon här. allt verkar lugnt.
No comments:
Post a Comment