fågeln

den struttade fram på vasagatan utan stjärt. ingen balans. ingen riktning.

i måndags samlades en stor flock svarta fåglar över ullevi. som ett svart moln över IFK-klacken på andra sidan planen. det var illavarslande, på ett sätt som bara svarta fåglar kan vara. jag skakade så jag spillde folköl över mina byxor. jag skyllde på kölden.

veckan innan såg jag en mås svälja en hel svål från en flintastek. svålen var minst trettio centimeter lång och tjock som en barnarm. måsen kastade huvudet bakåt och svalde den som en shot turkisk peppar. sen flög den vidare högt över slottsskogen som om ingenting hänt.

en gång såg jag en höna svälja en mus på exakt samma sätt. musen hade irrat sig in i hönsburen. jag och min syster stod utanför och såg på. hönan rusade fram, grep musen över ryggen, tvekade inte en sekund innan den svalde den levande.

min syster äter fortfarande inte ägg.

det som gör fåglar verkligt äcklande, snarare än smittorna de sprider, är deras glupskhet. de sätter i sig vad som helst och utan att tänka. sen rusar de vidare. framåtframåtframåt. jag vet inte vad de är ute efter. vad de hoppas på.

råttor är annorlunda. de är ett tillstånd.

metro idag

en bättre dag

vårpäls

den lämnar tussar av päls efter sig överallt. det är varmare nu. det är antagligen därför jag inte ser den inne lika ofta. den verkar röra sig i trapphuset och i soprummet. nere på gården lämnar den sina fimpar. alltid level lights.

det är dags att fälla vinterpälsen. skaka av sig hösten. den vidriga hösten 2006. skinngruppens möbelhus lyser upp ån utanför fönstret.

123 vakna. du är vaken.

avslaget

det var inte bikiniflickor som kom istället för svenska dagbladet idag, utan ett brev. det får jag inte heller så ofta. kanske mer sällan än bikiniflickor och svenska dagbladet. jag läser ju inte ens svenska dagbladet i och för sig utan göteborgs-posten.

idag njuter jag av den vårspäda rabarbern och alexandra zazzis läckert grillade fisk (del 2:68-69).

jag fick inte jobbet hursomhelst. det var det de skrev för att berätta. det fina var att de skickade med kopior på arbetsproven som jag först skickat till dem. samma texter som jag använde för att peka på mina förmågor använde de för att peka åt motsatt riktning.

fast kanske var de bara artiga och ville skicka tillbaks mina kopior. det fungerar som vilket som.

jag har iallafall en liten ljuspunkt i vardagen:
(inte ölen så mycket som den fina ishinken)

arga grannar

OBS!

Vem fan har glömt att lämna tillbaka tvättnyckeln?
Gör det snarast!!

/ Arga Grannar

både artigt och ilsket.

telefonen har glömt bort

ibland ringer min telefon. jag blir alltid lika förvånad. känner först inte igen signalen.

är jenny hemma? frågar de alltid.

jag dröjer en liten stud innan jag svarar med sprucken röst.

jenny bor inte här längre.

de kan inte gärna veta var de trampar fram någonstans med sina telefonförsäljarsandaler.

då ska jag be att få tacka för mig. säger de.

så bråttom att lägga på.

det finns ingen medkänsla i det här landet. jag hyr ju bara i andra hand. jag är en sån här andra handens hyresgäst. såna som vi förtjänar inte egna samtal från postorderföretagen.

hade jenny fortfarande bott här hade det låtit annorlunda. kontakter hade knutits och affärsavtal ingåtts.

men inte nu.

en fin bild för att lätta upp lite

kollektivtrafik

nerför backen mot spårvagnshållplatsen
femhundra meter bort ett par lampor som kan vara den
börjar springa
springer snabbare så snabbt jag kan
springer som en jävla dåre trots att jag ser att lamporna inte rör sig
att det är gatlyktor
mopedungar tutar på mig och skriker

de kan muddra den här jävla ån så mycket de vill
det förändrar ingenting

the mom show

när jag kommer hem från willies lägger jag mig på sängen. ovanpå täcket. om jag ligger ovanpå kommer jag inte att somna. jag ska bara titta på tv en stund.

fem kvinnor av olika etnicitet står och ser med stort intresse och tindrande ögon på medan en sjätte kvinna dansar kring en stång. hon berättar hur man ska hålla vänsterarmen rak och samtidigt låta kroppen glida ner längs stången. därefter får de andra kvinnorna försöka.

de är uppspelta och förtjusta. you go girl. work the pole. man upptäcker muskler man aldrig visste fanns. det är inte dåligt. det är bra. det är the mom show.

sen somnar jag och drömmer konstiga drömmar. de handlar om the mom show. jag vaknar och känner mej smutsig och svettig. jag vet inte vad det är för dag. hur länge har jag egenligen sovit?

jag slår i tidningen för att hitta vilken tid the mom show visades. men programmet finns inte listat.

har det skett ett redaktionellt misstag? heter programmet något annat i svenska media? har jag drömt alltihop? finns the mom show överhuvudtaget?

allt man kan hoppas på

en sån dag egentligen. jag går runt i min lägenhet. i kalsonger. tänker inte riktigt på någonting. somnade tidigt igår. vaknade klockan 12 idag. åker lite spårvagn. hem igen. lyssnar lite på radio men det är alldeles för jobbigt. mtv är bra. jag kan titta på mtv hela dagarna. men det var nog ännu bättre på nittiotalet. talkning heads och diet coke. det vore något nu.

det vore grejer till båten.

vid spårvagnshållplatsen vid valands satt en man i sjuttioårsåldern och en kvinna i samma ålder.

m: och nu ska sverige rädda hela världen igen. med lågenergilampor och allt vad det heter.

k: ja det är inte klokt vad de ska hålla på.

m: och nu är reinfeldt i usa och ska prata klimat han också. nej jag orkar inte...

k: nej det ä...

m: jag sa att jag orkar inte mer nu!

k: nejnej...

m: och hur länge ska de köra med de här gamla vagnarna? det är ju som att bestiga berg när man ska ta sig in i dem!


de var så fina. sån ska jag också bli. bara acceptera att man inte kommer vara med så länge till och ge fan i allt.

det ska bli grejer det.

A 012

ser mig själv utifrån
uppifrån
som att jag dött och lämnat kroppen
första kammaren 8 års mandatperiod andra kammaren 4 års mandatperiod
enkammarriksdagen 3 år 1970 - 1998 enkammarriksdagen 4 år 1998
kommun- och landstingsfullmäktige 4 år
sen sjunker jag sakta tillbaka
men aldrig rigtigt helt

newark-kastrup-landvetter

inte en råtta i new york. men åtta nummer av göteborgsposten på min hallmatta och märken av blöta små tassar i köket. jag orkar inte. tur det. somnar. välkomnar jetlagen. omfamnar den och gör den till min.

gör likadant med mej någon.

travel light

travel light står det på min resväska. det passar mig bra. lätta steg. den här veckan ska bli fin. ska hålla ögonen öppna efter dem i gränder och rännstenar. runt wall street kanske. men inte mycket mer än så.

låter margarinet ligga framme och sätter tvn på auto on auto off.

namninsamling

semester

fin morgon. jag skojar lite med mannen i kiosken där jag köper mitt hundrakort. jag skäms som vanligt lite efteråt. ska alltid vara så jävla skojig. "3 kronors avgift? det kan det vara värt" är kanske inte ens att skoja. bara tomt prat. sånt man säger.

soligt på järntorget. soligt vid köksbordet. läser Gp. dricker arvid. det bästa kaffet. läser del 2 i sängen och vet att jag kommer somna.

drömmer konstigt. vaknar av att den kittlar mig med sina morrhår. den har kommit upp i sängen. vi kurar ihop oss och sover lite till.

klockan 2 går jag upp och tar på mig linne och mjuka byxor. har redan missat det jag skulle göra idag. så jag dricker mer kaffe. läser en bok nere på gården. råttan ligger vid mina fötter. idag har jag ingenting emot den. den får gärna ligga här ett litet tag.

när jag inte vet vad jag ska göra så brukar jag skriva listor. idag gör jag en mind map istället. vi måste släppa in världen i sverige. som jan eliasson sa till poseidon igår.