nu har febern lättat. iallafall för stunden. jag befarar att det kommer att bli värre snart igen.
jag har varit nere på torget. luften skulle göra mig gott. men ännu mer välgörande var det fynd jag gjorde i trapphuset. fastighetsskötaren har insett att det inte rör sig om en vanlig råtta. här förslår inte traditionella fångstmetoder. han har sökt sig till mysticismen.
vad dekokten består av kan jag inte säga. utom att det fastnat en del svarta och vita fågeldun på spateln. dofterna som kommer från kärlet påminner inte om något jag kännt förut. det bär spår av något uråldrigt och främmande. som från en plats långt bort i tid och rum. en plats där råttor av det här slaget inte är något mystiskt och där man vet att de bara kan bekämpas på ett sätt: voodoo.
3 comments:
Det är så jävla jobbigt att börja läsa alltihop bakifrån ... som om bloggar är kontinuitetens slaktare ... Så jag börjar nu, här, och kommer väl snart att få veta tillräckligt om råttorna och platserna och uppsåten ...
Ser fram emot det ...
här och nu är ett bra ställe att börja. men det bästa kanske ligger bakom oss. jag lyfter ett varningens finger. men jag har ingen kontroll över det här längre. de viskar i mitt öra. lena små röster. så mjuka...
Varnande finger till trots: jag har läst både bak och fram ... långsamt läses denna skildring ... men va fan ... ratsen måste ju få tid. Jag väntar ...
Post a Comment