sport

jag har fått många frågor om sport. "sebastian" frågar ni "hur kan du hålla dig i sådan fysisk toppform utan att motionera?" well. det kan jag inte. visserligen äter jag en sund och allsidig kost (uteslutande från basements meny (musslor, hummer och vaktelägg)) men jag hade inte kunnat behålla musklernas spänst utan ett visst mått av fysisk exercis.

idag drog jag till exempel på mig mina gråmelerade träningsbyxor, min oreanga sporthalsduk, benskydd och nyinköpta fotbollsskor. vid planen mötte jag upp de övriga. samtliga musiker eller andra sorters kulturutövare. jag mönstrade dem. skarpa hjärnor - svaga kroppar. få har haft samma tur som jag och dragit högsta vinsten ur båda hattar.

jag kände på bollen, drog iväg ett par skott. min egen förmåga förvånade mig. kanske var det förhastat att satsa på en akademisk karriär.

vi spelar i en kvart eller så innan ännu ett lag dyker upp. unga spänstiga gossar. vi bjuder in dem att delta. de tar för sig. de är ett riktigt lag - med nummer på byxorna och laganda. och de pratar en helt annan svenska än vi. den är mer uppblandad med den man talar i förorten och deras jargong är hårdare. inte en gång nämner de proust.

till min frustration märker jag att de är snabbare, starkare och skickligare än jag. deras kroppar rör sig som pilar skurna ur ebenholts.

själv spottar jag blod. jag orkar inte en meter till. gossarna ropar till varandra. gör hisnande dribblingar. jag flåsar och stirrar ner i gruset. jag är för trött för att minnas varför jag gör det här.

där slutar min sportkarriär ännu en gång. det blir inget korplag i år heller. det enda lag ni kommer se mig i är a-laget i brunnsparken. och inte ens det på ett par år.