jag väger klotet i min hand. hålen är för små. klotet för lätt. jag lägger tillbaks det och väljer ett nytt. det är azurblått och precis lagom tungt. jag går fram mot banan. klotet trycker sig njutningsfullt mot min hand. jag känner hur det blir varmt och fuktigt runt mina fingrar djupt inne i det.
två steg tillbaks. sen tre fram. perfekt avvägda steg. jag sätter i vänsterfoten precis framför linjen. min högerarm rör sig som en pendel och jag släpper i precis rätt ögonblick. käglorna yr som maskrosfrön.
på skärmen står det FAIL i stora röda bokstäver. jag har trampat över linjen och försöket är underkänt. i baren sitter en man med en åbro. vid jack vegas-maskinen matar en invandrarkille in en ny tjuga.
vid bowlingbanan upptäcker jag nåt nytt jag är dålig på.
radion spelar markoolio för andra gången. lamporna i lokalen blinkar oengagerat. det är discobowling. det är ingen katastrof.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment