måndag

jag sitter i en lastbil som rasar fram genom natten. i sätet till vänster om mig sitter min far. han kör snabbt som fan och säger att han kan de här vägarna utan och innan. hans hår är långt och vitt och står åt alla håll medan han rattar, gasar och bromsar oss fram genom skogen. jag förstår inte hur vi håller oss kvar på de smala, slingriga vägarna. jag vet inte när han började köra på det här viset heller. det känns ovant.

jag har varit bortrest i ett par dagar. två bruna resväskor står på golvet i det som en gång var mitt pojkrum. jag går klädd i höga stövlar och gröna jackor. jag leder en häst nerför en slänt. jag hittar en katt död på ett höloft.